Alla inlägg under oktober 2014
Det finns inget som är så tråkigt som att sitta ensam hemma och plugga en fredag. Det är mörkt ute, hela korridoren har glada för alla är klara med tentorna idag (utom jag för jag har den nästa fredag) och allt känns helt jäkla värdelöst. Vet att det är tentaångesten som talar, men orkar inte vara positiv just nu. En vecka till med denna skiten och sen en tenta som jag antagligen inte ens blir godkänd på. Det är inte särskilt upplyftande.
Nåja, när klocka blir nio ska jag titta på film, gick någon Halloweenfilm på trean tror jag, och bygga puzzel. Någon måtta på det här eländet får det ju vara. Jag tycker inte om att vara nere.
Bröstcancer, ovariecancer och cervixcancer (livmoderhals) är det som gäller idag. Har du haft någon av dessa sjukdomar och skulle kunna tänka dig att skriva ihop en liten erfarenhetshistoria från det så skulle det vara guld värt för mig. #hjälpenläkarstudent
SeS
"Välkomna hit, ni modiga men dåraktiga!"
Idag var det dags för spökrundan på Foteviken. 40 stycken volontärer var där, så vi hade det största engagemanget hittills. 8 turistgrupper med ca 25 i varje var inplannerade under kvällen, så det var ganska många som vi skulle underhålla.
Vi började med smink och blod, och korv med bröd, innan vi alla gick en gemensam runda runt banan för att veta var alla skulle stå. Stationen jag tillhörde (de tre nornorna) var sist. Så vi var tre stycken som hängde där med en brasa som vi försökte hålla liv i. Vi satt ganska centralt så vi kunde höra hur folk skrek under de tidigare stationerna.
Jag var den som sttod för berättandet på vår station, så jag fick nio gånger (det blev en extra turistgrupp eftersom många hade dykt upp utan biljetter och hoppades på en plats) berätta om nornorna och hur de styr världens öde. Riktigt roligt!
Efter två timmars skrämmande var det dags att åka hem, så jag har åkt två bussar idag iklädd vikingakläder och sminkad med vitt ansikte med svarta ögonhålor. Man kan ju alltid glädja lite trötta människor i lokaltrafiken.
En hysteriskt rolig kväll kan man sammanfatta det som =)
SeS
Ja, det undrar jag helt ärligt. Vad gör man såhär på kvällen om man inte åker skridskor? Det här är min andra dag borta från isbanan och jag har dels sjuk abstinens, och dels har jag ingen som helst aning om vad jag ska göra med all tiden. Normalt "slutar" min dag när jag går ut och lagar middag i köket. Efter det är det tränng, dusch, och sen är klockan godnatt. Nu har jag ätit middag; ska man fortsätta plugga då? Borde kanske göra det, men det är ju löjligt tråkigt. Man måste ju få ha några timmar fritt. Så nu sitter jag här. Och läser bloggar efter att jag varit och handlat, och väntar på att Paradise Hotel ska börja (tittar normalt inte på skiten, men då har jag en anledning att gå ut i köket och hänga med de andra på korridoren som tittar). Det känns sjukt tragiskt. Jag vill ha skridskor, nu!!
SeS
Eftersom jag tentapluggar (om du har/haft Cushings syndrom, hyperaldosteronism eller binjurecancer så posta en kommentar med din sjukdomshistoria #hjälpenläkarstudent ) så tänkte jag dela med mig av lite tips för hur just jag pluggar bäst. Kanske är det något som passar dig:
- Lyssna på musik utan text, exempelvis soundtrack eller spelmusik. Det hjälper en att fokusera. Min regel är att så fort jag gör något som inte är plugg (exempelvis denna lista) så ska musiken pausas. Det gör att jag får bättre koll på varje gång jag släpper pennan, + att när jag är klar kan jag se exakt hur lång tid som faktiskt var plugg och inget annat. (brukar vara alldeles för lite)
- Muta dig (med godis, eller morötter eller vad som funkar på dig)
- Ta pauser och sträck på benen minst en gång i timmen. Gå till köket och drick vatten, gå på toa, hämta fler morötter. Det är skönt för kroppen att resa sig och man tänker bättre när man kommer tillbaka.
- Gör ett noggrannt schema för vad som ska läsas varje dag, och följ det. Du får inte gå och lägga dig om du inte är klar. Överkskatta dock inte vad du kan hinna med på en dag. Det är bättre att sätta mindre än vad man tror att man klara, och i så fall börja på morgondagens grejer om man har tid (det ger najs samvete) Lägg också in buffertdagar mitt i schemat där du har chans att komma ikapp det du missade trots den hårda planneringen.
- Sluta inte att gå till träningen. Det måste man göra. Om man bara sitter på sitt rum och pluggar en hel dag så kan man till och med gå upp i träningsmängd så att man får någon motion om dagen.
- Gör det mysigt/trevligt där du pluggar. Städa upp bland allt skräp så du slipper kaos. Tänd ljus nu när det är mörkt.
- Gör en plugggrupp på facebook/skype där ni är ett par vänner som kan diskutera oklarheter.
- STÄNG NER DENNA BLOGG OCH GÅ OCH PLUGGA!
SeS
http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/vellinge/har-ar-museet-som-sager-buu-2/
Det är dags för spökrundan i år igen! Det ska bli superroligt. Jag var med förra året också, och då var jag ledsagare. Det betyder att man guidar en grupp runt rundan så att tiden hålls och alla hittar. Det var kul eftersom man då fick höra alla olika historier, och se hur rädda folk blev. I år ska jag leda en historiestation, så jag står på samma ställe hela tiden och berättar när folk kommer dit. Visserligen får man då aldrig höra de andra, men man får en egen historia som man får agera med istället. Det enda som kan bli tråk är väl temperaturen; den kan bli väldigt kallt om vädret bestämmer sig för det.
Vad är det som gör vår spökrunda så episk då? Dels har vi jättemånga som ställer upp, så det är mycket kusligt på gång. Dels har vi förmånen att vi ligger lite ute på landet, så det kan bli helt mörkt. Vi har också den unika chansen att leda folk genom en öde vikingastad (fast så öde är den inte...) som vi kan fylla med ljusspel, eld och skuggor. Rundan anordnas av ett museum som har en enorm kunskapsbank, som har letat upp de mest spännande, märkliga och kusliga historier som finns att gräva fram i den nordiska mytologin och Skånes historia.
Kan det bli bättre?!
Rundan är fullbokad nu, men jag har för mig att man alltid kan åka dit på vinst och förlust och klämma reservplatser om man är sugen (och det är man). Det är nu på torsdag det gäller.
SeS
Sitter och håller på att gotta ner mig i endokrina sjukdomar. Idag blir det sköldkörteln, bisköldkörteln och hypofysen. Om det är någon som har haft en sjukdom i något av de organen så får ni gärna ge min en liten anonym historia om hur det var. Kanske kan jag lyckas hänga upp någon kunskap på det. Oj, det är ju egentligen en jättebra idé. Från och med nu vill jag att alla som läser, och råkar ha haft någon av sjukdomarna för dagen, ska skriva en liten historia om när man fick det, hur det kändes, symptom, hur ni blev behandlade och hur nu hade velat bli behandlade. Kanske är det mig ni hamnar hos om tio år, och då är det ju bra om jag har en bättre förståelse för hur det är för patienten. Strålande, det är en deal.
Idag vill jag gärna få en liten sjukdomshistoria om du har haft;
- Hypofysadenom/carcinom
- Tyroideasjukdom (sköldkörtel), så som thyreodit, hypo/hyrethyreos, Hashimoto, Graves, Jodbriststruma, thyroideacancer
- Paratyroideasjukdom (bisköldkörtel) så som primär och sekundär hyperparatyroidism och hypoparatyroidism, Kalciumbrist
Strålande, sätt igång och skriv! Kom tillbaka imorgon om du vill dela med dig av bland annat Cushing, Addison, Feocromocytom eller Multipelt endokrint syndrom.
SeS
Det hade jag ju glömt att tala om för er. Så är det i alla fall. Och nej, jag är inte gamergirl som biter sexigt på handkontrollen. Jag är den där riktiga sortens nörd. Jag umgås med folk som
- Tycker att fysik/matte är ett väldigt bra lunchämne
- Faktiskt är exakt som i The Big Bang Theory (Jag är Amy)
- Spelar dungeons and dragons, två olika stories just nu
- Anser att samhällsämnen är mest på låtsas, och samhällsvetare inte tar något på allvar
Efter det dela gruppen upp sig lite. Vi är åtta stycken i gruppen. Fem av dem spelar LOL, COD, Starcraft. Två är Starwars och Stargategalna. Jag är en Sagan om Ringen och Harry Potter-fantast. Det sköna är att alla är helt på skämt och ordvitsar från de andras serier utan problem, för även om man inte är en nörd så har man ju självklart sett större delen av det som går att komma över, minst en gång styck.
I alla fall hade vi rollspelskväll med dungeons and dragons idag (förklarar längst ner vad det är). Av alla åtta var vi bara fem, så storyn gick framåt väldigt snabbt. Normalt ska alla beslut diskuteras noga, klankas ner på, vi ska muta varandra, hota varandra och kasta godis på varandra innan vi faktiskt bestämmer oss för att göra något. Som ni förstår kan det då ta tid att bara ta sig ut ur rummet om det finns två dörrar. Men just vi fyra som spelade idag är ganska eniga, så det tog inte alls lång tid. Tyvärr slutade vi mitt i en cliffhanger eftersom vi vill att de som är borta ska få chansen att vara med om det spännande också, så nu är vi supertaggade på att fortsätta.
Rollspel är en sorts brädspel (det spelas i bland annat Big Bang Theory och The Unforgotten Realms). Man har en som berättar historien (DM) och det är hen som leder spelet. Alla andra skapar varsin karaktär som de ska spela. Just vår story utspelar sig i en typisk Sagan om ringen-värld, så vi har roller så som en dvärgbarbar, en människokrigare, en gnombard, en alvprästinna (min) och liknande. DM börjar en session med exempelvis: "Vi börjar där vi slutade senast: Ni har precis kommit in genom porten, och stängt den bakom er för att förhindra att någon följer efter. Ni ser att ni står i en stor hall, med höga pelare på sidorna. Ni kan fortsätta rakt fram, eller försöka bryta upp en sidodörr ni ser till vänster." Efter högljudda diskussioner och godiskastande säger någon "Vi väljer rakt fram, men eftersom hallen kanske inte är tom så väljer vi att gå och spana noga." "Okej", säger DM. "Ni fortsätter rakt fram. Slå en listen-check." Alla plockar fram en träning (med 20 sidor) och slår. "Alla som fick över 17 kan höra att det ekar av steg." Aha! tänker vissa. Det är någon som tänker anfalla. Nej, tänker andra, det är bara våra egna fotsteg som ekar. "Vi väljer att stanna och lyssna igen." DM: "När ni stannar försvinner det mesta av ljuden, men några steg rör sig ändå." "Okej, då drar gruppen fram sina vapen. Den kan vara en spion som är på väg att röja att vi kommit in..."
Osv.
Det är som ett datorspel eller en äventyrsfilm, men vi bestämmer vad som händer, och DM har som uppgift att det alltid finns en historia att möta när vi fattar ett beslut. Fantastiskt roligt!
SeS
Sydsvenskan har startat en kampanj för #minskola, där det är meningen att man ska stå upp för skolan, lärare och allt skolan står för. De som går i skolan ska göra det, men det är minst lika viktigt att de som har lämnat tonåren bakom sig också gör det. De uppmanar föräldrar att inte prata skit om lärare framför sina barn, att man visar respekt mot skolan och dess omgivning och en massa annat självklart.
Hur kan detta behöva göras? Är folk dumma i huvudet eller vad är problemet?
Barn gör som man gör och inte som man säger. Det vet alla. Och om inte vi vuxna respekterar utbildningen i Sverige, varför ska dem göra det? Jag vill se en värld där föräldrarna anstränger sig för att vara på rätt fot med läraren, visar åtminstone lite intresse för barnets skolgång, med vänner talar de positivt om barnets prestationer så att barnet hör, de lyssnar om någon kommer och säger att ditt barn retas/stör/slåss/mobbar/förstör och ser till att barnet förstår att det är verkligen fel. Jag har svårt att tro att barn som har det så i sin omgivning är de som stör.
Mitt löfte till #minskola är att:
- Fortsätta på ett positivt sätt promota utbildning, både gymnasial och högre.
- Fortsätta respektera alla lärare och deras yrke. Det är modigt att utbilda sig till lärare idag.
- Aldrig någonsinn prata annat än gott om skolan för barn under tolv år, och med barn äldre än det ska jag diskutera kritiskt de problem de har med skolan, men alltid med utgångspunkten att förbättre och inte trycka ner, vare sig elev eller lärare.
De löften jag har gett kommer inte att förändra mitt liv, för det är så jag alltid gjort. Kan du säga samma sak om dig själv? Om inte, så tänk igenom vad du säger om skolan och till vem. Det är allas vårt fel att skolan går neråt, inte barnens och inte lärarnas. Det är föräldrar, äldre syskon, fastrar, kompisar, tränare, lagledare, fritidspedagoger... alla som barnen har runt sig och som påverkar dem. Tänk på det!
SeS
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|||||
6 |
7 | 8 | 9 |
10 | 11 |
12 |
|||
13 | 14 | 15 | 16 |
17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
25 | 26 | |||
27 | 28 | 29 |
30 | 31 | |||||
|