Jag har idag tagit mig samman och åkt till allmänhetens åkning i ishallen i Lund. Borde gjort det tidigare, men bättre sent än aldrig. Vi hade tänkt göra en korridorsutflykt av det, men på grund av tvättider och bakishet blev det bara jag och en tjej till. Vi cyklade i alla fall dit. Den här tjejen, E, hade med sig ett par supercharmiga skridskor som hennes mamma hade haft en gång i tiden, och fick en nostalgichock eftersom jag åkte på ett par likadana med klassen när jag var yngre. Bredvid mina skridskor nu såg det ganska löjligt ut, men de där gamla rackarna är väldigt sköna.

I alla fall, anledningen till att jag verkligen behövde pallra mig till ishallen idag var för att jag skulle göra ett nytt program. Det programmet jag har nu är ett "vanligt" progam, och det jag ska göra (gjorde idag) är för Artistic Free Skating. Det är färre hopp och piruetter, och mer fokus på koreografin och inlevelse till musiken. 

I sin tur är anledningen till att jag var tvungen att göra det nya programmet just nu är för... vi ska tävla! Vi hade planerat Berlin i mars, men nu har vi också siktat in oss på Tallinn i januari. Anmälningarna ska göras denna veckan, så det börjar bli dags för mig att veta om jag ska anmäla ett eller två program. Efter dagens träning är jag nu nöjd med tanken på att det blir två. Jag lyckades göra en stabil grund, som jag kan utveckla med tiden. Kryssade in och ut mellan hockeypappor och snoriga ungar och lyckades till slut få ihop det medan jag visslade musiken. Kändes ganska dumt... När jag var klar var det bara att rita programmet på närmsta yta; armen, så att jag inte skulle hinna glömma innan jag kom hem och fick chansen att rita på ett papper:

SeS

Idag var jag och en gammal vän (H) från gymnasiet och fellow läkarstudent på vår gamla Borgarskola och höll en föreläsning. Det var vår mentor från den tiden som kontaktade oss och undrade om vi ville komma dit och ta upp en lektion med vårt snack. Vi gjorde detta förra året också, och det hade tydligen varit väldigt populärt. 

Sagt och gjort, vi satte oss på tåget till Malmö och hade sedan en en timmes föreläsning dels om studieteknik och vad som skiljer sig mellan gymnasiet och universitetet, samt om hur det är att plugga till läkare, för klassen NA14B. Jag och H gick i den klassen som skulle motsvarat NA09B, så det var vi för fem år sedan som var vår publik. En ganska galen känsla. 

Det gick i alla fall jättebra, och vi har inga problem med att prata. Klassen var intresserade och ställde frågor, så det kändes lyckat. Får se om det blir en tredje gången gilt nästa år, för jag kommer gärna tillbaka igen.

SeS

Vilket flyt jag har haft de senaste två dagarna. Hoppas inte någon högre makt tror att det måste ändras på snart... Det är nämligen så att jag idag fick tillbaka mitt tentaresultat! Jag brukar lika stabilt på precis ovanför godkäntgränsen. 2,5 poäng över, 3 poäng över, 1 poäng över (shit, svettigt!). Denna gången slog jag rekord. Jag la mig helt enkelt rakt på gränsen. 68 fick jag, 68 är minimunkravet. Herregud nu är det över. Pre-klin är klart! Efter mitt kandidatarbete är det de kliniska terminerna som kommer.

På tal om kandidatarbete, det var det andra jag skulle berätta om. Hann inte med det igår. I alla fall håller jag på med reproduktionsmedicin och ofrivillig barnlöshet. Igår och idag har jag varit på kvinnokliniken i Malmö och varit med på två olika typer av ingrepp. Igår var det tillbakasättning av äggen som man tar ut för att provrörsbefrukta. Idag tittade vi på hur man tar ut äggen innan man provrörsbefruktar (alltså tvärt om den naturliga ordningen). Det var väldigt intressant, för jag hade ingen aning om hur man gör. I tanker på att vi sen bara ska sitta och titta i journaler så var det roligt att kunna se hur saker egentligen går till också.

SeS

Visst är det fantastiskt när en träning inte bara går som förväntat, utan alldeles alldeles underbart! Vi hade hoppträning idag, och jag började med axel. Det gick till en början helt bedrövligt. Jag kan alltså inte hoppa axel, utan jag håller på att börja lära mig. Som sagt sög det först, men efter en stund kom jag på att om man drar lite med armarna så blir allt mycket lättare. Så slutet av axelträningen gick helt okej.

Därpå var det ögel från märklig tvåfotsingång framifrån. Som sagt väldigt märkligt. Gick ganska bra, bättre än jag trott.

Sedan var det Lutz-Ögel, en kombination jag inte har i mitt program. Eller vänta, nu har jag det. För en timme hade jag det inte... Gjorde fyra stycken och totalnailade tre av dem. Så vi ändrade snabbt i mitt program från Lutz-Toeloop till Lutz-Ögel. Det betyder mycket för mig, för Ögel är ett av mina sämsta hopp, så då kan jag byta en Ögel någon annanstans i programmet mot en Toeloop (som jag är säkrare på normalt). Jag hoppade det ett tag till och det fungerade mer än hälften av gångerna. Super!

Det såg min tränare som kom bort och lite nervöst bad mig att ta en massa fart och se vad som hände. Jag hatar oftast fart in i mina hopp, så han var väl egentligen mest nervös för att jag skulle balla ut. Men jag var på bra humör och satte igång i en hastighet minst 2-3 gånger snabbare än normalt. Det kändes helt galet, och gick rakt åt skogen först, men sedan började det falla på plats, och precis innan träningen slutade klarade jag flera stycken med massa fart. Har nog aldrig varit såhär nöjd efter en träning ever. Tack för mig, nu ska här duschas. Är supertrött och ska upp tidigt imon.

SeS

Ja, vi har varit igång i en vecka nu, och har en vecka kvar. På tisdag nästa vecka är det tenta (igen) i statistik, etik och informationssökning. Efter det är det pang boom dags för ens kandidatarbete. Vi har nu haft lite handledarmöten och lite sådant, så vi vet vad vi ska göra. Kommer att bli riktigt spännande. Vårt lilla arbete kommer inte precis att genrera nobelpris, men den data vi samlar in ska hjälpa till att optimera hormonbehandlingen man får när man ska genomgå IVF (provrörsbefruktning), så att fler förhoppningsvis lyckas. Och det känns som en trevlig sak att jobba med. Vi ska börja med att samla in informationen, analysera och sedan skriva en artikel som ska presenterad i mitten av januari, så vi har inte vrålmycket tid på oss. Men det är något annat än vanligt plugg, och det är najs!

Väntar fortfarande på resultat av förra tentan. Nu har det gått sju dagar. De sa 7-10.

SeS

Bh-bloggen (http://bh-bloggen.bloggplatsen.se/) har åter uppmärksammat kampanjen för att stoppa försäljningen av BHar för barn. Jag står helt klart bakom det! Jag förstår inte varför man ska ha en BH när man inte har bröst? Vad är poängen. Brösten på en liten kille och en lite tjej ser exakt likadana ut, så varför får han gå utan tröja men inte hon? Känns det verkligen sunt att tvinga på den sortens löjliga könsroller på barn?

Min mamma förbjöd mig och min syster att använda överdelen till de bikinis vi fick, innan vi hade bröst. Jag kan komma ihåg att jag tyckte det var märkligt, men det spelade ingen roll för mig. Jag badade toppless i början av tonåren om jag inte hade något annat att ta på mig, och då hade jag små bröst. Vem bryr sig? Det är barn vi pratar om. Om man kan sexualisera det så har man något allvarligt problem... 

Företagen som säljer BHar för barn gör det tyvärr för att det finns en efterfrågan, så sluta köp! Det är bara det som kommer få dem att sluta sälja.

SeS

... måttfull och balanserad. Jag är tyst och still och det ska mycket till innan jag blir exalterad. 

Det är musiken som strömmar ur högtalaren när det är dags att faktiskt börja rita på tyget. Jag är en julfanatiker, så det har spelats julmusik sedan första november. Det var ironiskt att just den låter kom när jag tog fram saxen, för om det är något jag är just nu så är det exalterad. Men, åter till klänningen. Såhär såg det ut för en liten stund sedan:

Det är ganska trångt hos mig, har verkligen inte en cm mer golvyta än det som syns på bilden, så jag sitter på tyget och jobbar. Har hållt på i en timme att rita ut bitarna på tyget med hjälp av ritningen i lilla syboken, nålar med färgglada knoppar och ett måttband. Det är väldigt mycket tanke och ganska nervöst, för man får inte tänka fel. När jag suttit en stund och ojat mig togs sedan denna bilden, för där ligger saxen. Har man väl börjat klippa är det kört, då får det bära och brista. 

Och nu har jag klippt. Började med att klippa och glömma sömsmån (idiot) men kom på det så snabbt att jag kunde kompensera för det i andra änden, så det löser sig nog. 

En annan sak som jag inte insett, för jag har aldrig klippt i sammet innan, är att med varje skär sprider man ett fint, mörkrött, glittrande damm överallt. Jag trodde jag skulle slippa glitter (min förra klänning glittrader ner så fort man tittade på den. Är fortfarande inte av med allt) men icke sa Nicke. Har rött damm överallt. Menmen, det tar väl slut när jag slutar klippa.

Nästa steg är att rita och klippa det vita tyget. Men det hinns inte nu, för jag ska till mormor.

SeS

Såhär ser den första biten av mitt nya konståkningsklänningsprojekt ut. Jag var och köpte tyg till den för lite mindre än en månad sedan, och beskrev då hur jag tänkte mig att den skulle bli (Inlägg: Gratis tygshopping och kalciumanalyser). Nu är det då dags att sätta igång på riktigt. Får se om jag orkar fota varje steg och lägga upp här, eller om det bara blir sporadiska uppdateringar. I alla fall är det steg 1 som ni kan se på bilden - rita upp vilka delar jag ska ha, och börja mäta mig. Jag är en sådan person som inte använder ett mönster, utan improviserar. Därför måste jag först tänka en massa innan det blir något att göra. 

En annan standardgrej för mig är att jag alltid börjar anteckna på det papper som ligger nämast; i det här fallet var det mitt bonusbevis från ICA. Det gjorde jag igårkväll, alldeles för sent. Nu har jag tagit fram min lilla sybok där jag ska föra över det som är vettigt, och rita lite snyggare. Den sida som är uppslagen är lite olika ideer för hur min förra klänning skulla vara. Bilder på hur den sedan blev finns i inlägget Min konståkning.

Nu är det dags att köra igång!

SeS

Musiken som jag åker till är La Monture från Notre Dame de Paris: