Idag var det dags för den sista obduktionen (vad jag vet) på min utbildning. Jag kan sammanfatta det så att det är skönt att det är över. Många av mina kursare tycker att det är väldigt intressant att sticka näsan i ett lik. Det tycker inte jag. Jag förstår det rent teoretisk intressanta, man lär sig mycket av hur saker kan se ut i olika sammanhang och med olika sjukdomar, men jag fixar det inte. Det blir för personligt på något sätt. Har alla tre gånger gått hem till duschen och gråtit efteråt.

Dessutom luktar det vidrigt. Stanken är mitt största problem.

Just idag hade jag en ovaligt dålig start. Hade satt klockan på kvart i sju för att kunna vara i skolan i god tid innan åtta när obduktionen skulle börja. Tyvärr var jag alldeles för trött igårkväll, så kvart i sju blev 07.45 Idiot. Tio över åtta i morse hade jag pallrat mig ut i köket, stoppat mackorna i rosten och snackade med en kille på korridoren. Mitt i pratet råkar han kläcka ur sig att klockan är åtta, inte sju. Helvete. Kastar in maten i kylen, springer in på mitt rum och hämtar glasögon och nycklar, och slänger mig på cykeln till skolan. När jag kommer dit (08.15) skakar hela kroppen. Jag byter om som vinden och hinner precis in till salen innan vi sätter igång. Tyvärr har jag då inte ätit någon frukost, inte ens druckit lite vatten. Inte så konstigt att man blir illamående då. Jag fick en pall, och sen satt jag i ena hörnet av salen och tittade på när de andra obducerade. Passade mig utmärkt.

Nu blir det som vanligt vegokost ett tag framöver. Klarar inte köttlukten ett tag efteråt. 

SeS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag skulle vara en ganska lugn dag, men min brist på röst talar för motsatsen. Åtminstone tog vi sovmorgon ända till nio innan vi tog en härlig långfrukost. Så välförtjänt! Sen bar det av till ishallen för det näst viktigast man gör på tävling (ef...

Efter att ha mycket duktigt pluggat en massa tog jag mig friheten att ta en välförtjänt tupplur innan det bar av tillbaka till isstadion och träning igen. Denna gången på utomhusisen! Väldigt märklig upplägg egentligen, eftersom en uteis, även om den...

Klockan är tjugo i åtta på morgonen, tiden då jag normalt allvarligt funderar på att om rulla ur sängen kommer döda mig eller bara få mig att vakna till lite, och jag är i ishallen och hoppar hopprep. Det är dags för femtio minuters morgonträning til...

Ja, precis som rubriken säger.  Jag var på vårdcentralen i onsdags och hos sjukgymnasten idag. Det verkar nu vara allmänt accepterat att mitt knä har en meniskskads. Kom och skjut mig, någon.     Här har vi en fin bild på knäet (så kan alla ...

Idag var jag (äntligen) för första gången på VikingaTider i Löddeköpinge. Det är ett musem inte alls långt ifrån där jag bor, och en av mina favoritvikingar jobbar där. Så idag sparkade jag mig själv i häcke, åkte dit och hälsade på. Fick sitta och l...